Ulrika Fåhraeus: ”Sluta uppmuntra slit-och-släng”

Efter över ett år av livaktiga hästvälfärdsdiskussioner har debatten delvis hamnat i ett polariserat pajkastande som fastnat i vissa frågor. Jag skulle vilja prata om förbrukningssynen på hästar, och det avspeglar sig delvis i hur vi försäkrar dem.

För att gå rakt på sak skulle jag vilja att A1-försäkringarna togs bort. De uppmuntrar till en materiell slit-och-slängsyn på hästar. A1 är främst en försäkring som hobbyryttare och tävlingsryttare på lägre nivå med en eller ett par hästar kostar på sig. Proffs och uppfödare har mer sällan den sortens försäkringar. Lite tillspetsat kan man säga att de som rider sönder häst efter häst och får dem utdömda inte bara är änglamakare för hästar, de driver också upp premierna för alla andra.

Vi har väl alla sett de här hästägarna. Själv känner jag till en kvinna som lyckades avverka fyra hästar på sex år. Vid första och kanske andra hästen tänkte man, oj stackars henne, vilken otur. Men vid tredje hästen som ”gick sönder” började man förstå att det kanske var något annat det handlade om. Det är märkligt hur vissa har otur med häst efter häst, medan andra nästan aldrig har det.

Jag tror dessutom att det finns hästägare som får någon sorts psykologisk näring av att andra tycker synd om dem för ”oturen” med deras hästar. Jag tycker hursomhelst inte att hästägare ska belönas ekonomiskt för att de gång på gång pajar hästar. Väldigt många skador orsakas av hästägarnas egna bristfälliga kunskaper, dåliga hästhållning och kanske framför allt dåliga ridning.

Liv- och användbarhetsförsäkringarna underblåser synen på hästar som ting
eller redskap. Ett avskaffande av A1 skulle dels sänka försäkringsbolagens kostnader totalt sett, dels uppmuntra människor att lära sig mer och ta hand om sina hästar bättre. Som A1-försäkringen är utformad i dag stödjer den en förbrukningssyn på hästar som är tveksam ur hästvälfärdssynpunkt.

Ett förslag till försäkringsbolagen, utöver att ta bort A1-försäkringarna, är att på något sätt belöna de hästägare som över tid utnyttjar försäkringarna väldigt lite eller inte alls. Lyft fram dessa människor, intervjua dem, ta reda på hur de gör med saker, och ge dem lägre premier. Belöna de bästa hästmänniskorna i stället för de sämsta.

Sluta uppmuntra slit-och-släng. Slopa A1-försäkringarna.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Den publicerades första gången i Ridsport nummer 1/2025.