Christel Behrmann: ”Är epoken redan på väg att ta slut?”

I ett litet land som Sverige kommer stora sportsliga framgångar gärna i intervall. Vår befolkning är ju inte så stor. Men varför allting klaffar just där och då handlar mest om slumpen.

Vi hade vårt fotbollslandslag i början av 90-talet med piken 1994, VM-bronset med Brolin, Dahlin, Larsson, Ravelli. Vi minns volleybollens era med EM-silver i slutet av 80-talet lett av Ystadpågen Lars Nilsson. Ingen har väl glömt när ”Kinesiska muren” revs av pingishjältar som Waldner, Persson, Lindh och ”Äpplet” i slutet av 80-talet? Eller handbollen under Bengt ”Bengan” Johansson med idel världsstjärnor i laget?

Den svenska hoppsporten har dominerat på 2020-talet. Tidigare också, med VM-lagsilver 2002, Rolf-Göran Bengtssons EM-guld 2011, OS-silver 2008, lagsilver OS två gånger, bland annat, Peders OS-silver och EM-guld.

Men de senaste fem åren har den svenska dominansen varit ännu starkare, hoppvärlden har darrat inför mötena med the Super Swedes. Just där och då har de allra bästa, hästar och ryttare, varit bäst samtidigt. Slumpen, ett lyckligt sammanträffande? Förmodligen.

Så, hur länge kan det vara? Eller är epoken redan på väg att ta slut? Vi har som sagt haft flera ekipage i kombinationer som är helt unika. Extremt skickliga ryttare på extremt bra hästar: Henrik von Eckermann på King Edward, Peder Fredricsson på H&M All In, Malin Baryard Johnsson på H&M Indiana. Och då blev det OS- och VM-guld.

Nu har Malin deklarerat att Indiana inte ska gå fler mästerskap, All In är pensionerad sedan ett bra tag, liksom Peders andra stjärna Christian K. King Edward har ”bangat ur” tre gånger i omhoppningar under hösten. Han är fortfarande en världsstjärna och Henrik bygger nytt självförtroende hos hästen i Florida i vinter, något som ocksp ser ut att vara på väg att lyckas efter två Grand Prix-placeringar den senaste månaden.

Men det är lite som Lotta Björe påpekade i en av tv-sändningarna från världscupen nu i vinter: Vi saknar svenskar i omhoppnings- och resultatlistorna. Det har blivit ett tomrum, bra grundrundor av dem som varit med, men ändå inte topp-topp.

Kommer det att byggas nya svenska världsekipage? Av mästerskapskvalitet? Peder har nya hästar på gång, Vroom de la Pomme och Al Capone exempelvis. Hästarna har visat kvalitet, nu återstår att se att de också har hjärta och hjärna som behövs hos en mästerskapshäst. Henrik har King Edward, och Rolf-Göran har Zuccero. Än så länge.
Sedan då, kan Wilma Hellström och Cicci BJN hålla konstantnivån? Erica Lickhammer-van Helmond? 

Det är en sak att hålla hög internationell klass, en annan att nå mästerskapsnivå. Urvalet i vårt lilla land är inte stort men vi har visat att vi kan– och vi vill vara bäst. Frågan är om vi kan få det att slumpa ihop sig igen.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Den publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2025.